7a - Källkritik

Läxan med sökuppgifter på internet hittar du här!

Från LGR-11 Kunskapskrav i ämnet svenska

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och för då  underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller beskrivningar och förklaringar, ämnesrelaterat språk samt fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Från LGR-11 Centralt innehåll i ämnet svenska

• informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer
• hur man citerar och gör källhänvisning
• hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt

Prezi från genomgången av källor och källkritik




Ge exempel på en källa!... at AnswerGarden.ch.

"källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån. Det kan vara en text, en bild eller en ljudfil. En källa kan också vara en person som berättar något eller ett föremål.

En person som till exempel lämnar uppgifter till en journalist om något som har hänt är den journalistens källa. Inom forskning är det viktigt att studera källorna.

Man kan inte utan vidare lita på källorna. "

"källkritik är att noggrant granska texter, bilder och andra källor. Det gör man för att bedöma om man kan lita på informationen i källorna.

När man granskar en källa kritiskt ska man bland annat bedöma om

· den som har lämnat information har tillräckliga kunskaper om ämnet och har varit noggrann

· informationen är saklig och objektiv, alltså bygger på fakta och inte på känslor

· informationen är riktig och inte manipulerad

· materialet är aktuellt och passar för det man vill veta något om."

www.ne.se

Internet som källa?

1. Att jämföra och kritiskt granska information och källor

2. Surfa rätt på internethavet

3. Gör ett blogginlägg på din skolblogg som du döper till "5 goda råd till dig som söker på internet"
Utgå från artikeln i uppgift 2 och fråga 8 i de tillhörande uppgifterna. Gör en källhänvisning till artikeln och använd en bild från www.creativecommons.org som du tycker passar till inlägget och dina tips.

8c - Källkritik

1. Uppgift 17 och 18 i häftet om källkritik
2. Arbeta med texten på s. 370-371 i grundboken på ett av de tre sätten från uppgift 15 i häftet om källkritik
3. Diskutera frågorna på s. 371 i grundboken tillsammans med en kompis
4. Gör ett blogginlägg på din skolblogg där du skriver om massmedia utifrån dins egna åsikter och den diskussion du och din kompis haft på punkt 3. Vad noga med att förklara och motivera dina tankar och åsikter; ge gärna exempel som stödjer dina tankar!
5. Gör uppgiften om nyhetsartikelns innehåll, subjektivt eller objektivt?
6. Arbeta med häftet om mediaord. Ta hjälp av ordbok, endera i tryckt eller digital form. Här finns NE.se:s svenska ordbok.

7a - Läsning

Läslogg

Medan du läser din bok ska du skriva fem läsloggar. Skriv datum varje gång du skriver. Varje logg ska vara på ca 150 ord. Instruktionen till första loggen nedan innehåller ca 130 ord, så det är inte så långt. Du ska skriva i ett Google Drive Dokument, Times New Roman 12 pt. Döp dokumentet till Läslogg Ditt Namn och dela det med mig, emman651@gmail.com.

Gemensamt för alla loggar är att du ska tänka igenom, fundera över och diskutera vad du läst. Du kanske känner igen dig i en situation i boken, eller så blir du arg och upprörd över en händelse. Skriv ner det och ge exempel med citat. Du får en speciell uppgift till varje femtedel att skriva om.

Första loggen(ca 150 ord): Läst ungefär 1/5 av boken 

Du ska först skriva om något som kallas exposition. Expositionen är ett finare ord för början, det vill säga hur författaren inleder sin roman. Meningen med expositionen är att läsaren ska fastna för boken, att vilja läsa vidare.

Titeln är ett sätt att fånga läsare. Vad heter din bok? Är det en bra titel? Titta på de första meningarna. Vad handlar de om? Vilket intryck får du av meningarna? Får du några föraningar? Förstår eller misstänker du vad som kommer att hända?

De första kapitlen är också viktiga. Här kan man få bakgrund till vad som boken ska handla om, en person kan förklara varför han eller hon väljer att berätta om detta. Vad får du veta? Läs noga och skriv sen om det som står i expositionen, inledningen, samt dina egna reflektioner.

8c - Skrivarstuga

Tangenternas knapprande, fokuserade blickar och funderande ansiktsuttryck. Känslan i klassrummet är lugn och trygg, men ändå aktiv och driven. Som svensklärare får jag gåshud; tänk att jag ska få läsa alla dessa noveller!

Under dagens lektion skrevs ett första utkast till novellerna, som under nästa vecka kommer att stötas och blötas, vridas och vändas, förändras och förbättras. Temat för novellerna är "Du och jag". 

Nu är vi äntligen igång - novellerna till SN:s novelltävling är under skapande!

8c - Novellens innehåll

För att kunna skriva en bra novell behöver du tänka på några saker. 

Hur ska din novell börja?

• person- och miljöbeskrivning
• in medias res
• återblick
• inre monolog
• dialog

Konflikten

En konflikt i en novell är något som inte riktigt stämmer, något som känns fel. Konflikten handlar om varför saker och ting händer. Konflikten byggs upp under handlingens gång och får inte sin lösning, förklaring, förrän i slutet av novellen.

Ett sätt att skapa spänning och intresse hos läsaren är att låta läsaren fundera över frågan varför? i din text. Varför gör personerna som de gör? Just att inte berätta skapar nyfikenhet hos läsaren.

Vem berättar?

Beroende på hur du vill att din text ska uppfattas är det viktigt att bestämma vem som ska berätta historien, alltså berättarperspektivet. Det är vanligt med en allvetande berättare i novellen, alltså att en "han" eller en "hon" berättar. Den allvetande berättaren kan hoppa fram och tillbaka i tiden, vet hur olika personer känner och tänker, samt vad som händer och varför.

Du kan också skriva novellen i jag-form, alltså första person. Att skriva i jag-form liknar att skriva dagbok. Du går in i personens inre och berättar hur han eller hon uppfattar händelsen. Du kan då inte ge någon information till läsaren om hur övriga personer i novellen tänker eller känner, utan bara vad de säger eller gör.

Slutet

Slutet är ofta avgörande för vad vi tycker om en text eller en film. En novell kan sluta lyckligt eller olyckligt. Slutet kan vara överraskande eller öppet. Oavsett hur du väljer att avsluta din novell är det viktigt att början och slutet på något sätt kopplas ihop. Något annat som är viktigt är att huvudpersonen på något sätt har genomgått en förändring när novellen slutar. Han eller hon är på något sätt inte densamma längre.

8c - Vad är en novell?

En novell är en kort skönlitterär text. Ordet kommer från italienskans novella, som betyder "nyhet". Ursprungligen var en novell en berättelse om en underhållande nyhet. Numera används ordet oftast om kortare berättelser, vanligen skrivna på prosa. Skillnaden mellan roman och novell ligger dock inte bara i omfånget, längden. Det finns ingen standardlängd för noveller, men de flesta är mellan 5 och 50 boksidor långa. På grund av längden går det lätt att samla ihop flera noveller i en bok. Novellen kan sägas vara en form, snarare än en genre och det finns därför noveller av alla genrer. 

(Wikipedia)

De typiska dragen i en novell är:

• In medias res. Berättelsen ska helst inledas mitt i handlingen, ofta med tillbakablickar på vad som hänt tidigare.
• Huvudpersonerna kommer in tidigt i berättelsen så man får reda på vilka de är och vad de har för betydelse för berättelsen.
• Texten är kort  och den är koncentrerad till en viktig händelse/konflikt som utspelas under kort tid.
• Få personer som historien kretsar kring.
• Miljön och personers yttre egenskaper beskrivs kortfattat.
• Man kan använda sig av parallellhandling för att öka spänningen (två berättelser äger rum samtidigt men ofta på olika platser och deras respektive huvudpersoner möts efter en period).
• Inre monolog – läsaren kan t.ex. få följa en persons tankar, hur den känner sig och beter sig.
• Novellen skrivs ofta i berättarsynvinkeln ”den allvetande berättaren”: man berättar i 3:e person.
• För att göra novellen spännande kan man ha med en s.k. peripeti – en vändpunkt. Novellen får en helt annan vändning eller upplösning än vad man förväntat sig.
• På slutet klaras problemet/konflikten upp.
• Slutet innehåller ofta en poäng och knyter an till novellens början.