7a - Ordklasser

Presentation om ordklasser, del 1

Presentation om ordklasser, del 2

Presentation om ordklasser, del 3

8c - Tala som TED steg 3

#talasomTED – Finputs och pynt och öva! 

Nu är ditt färdiga tal som en julgran, en riktigt förbaskat fin julgran. En del av er har
den kvar utanför huset, en del har tagit in den och en del har börjat pynta. Om ditt tal
är en julgran är det här olika saker du kan göra för att se till att julpyntningen på NK
ser ut som Skrotnisses gård. Välj så många av dessa som du hinner:

TRÄNA – Öva ditt tal så att du blir larvigt säker på det. Larvigt! Säker!
• Läs upp det för svårare och svårare åhörare. Börja med en kompis, sedan en
lärare, en lärare du inte känner, sedan läskigaste i åk9, sedan en främmande
person på busshållplatsen, sedan…. ja, ni hajar va?!
• Filma dig själv och titta. Titta gärna med en kompis. Alla kompisar kör
fjärilsstilen! Gör om igen. Och igen.
• Håll ditt tal på sätt som kan störa dig. Med musik i öronen. Liggande. På ett
ben. Dream it!


RETORISKA FIGURER – Retoriska figurer är sätt som proffs (kallas retoriker)
använder för att göra tal proffsigare, ge mer patos och bli mer fångande att lyssna på.
Lägg in en eller flera i ditt tal.
• Tretal – uppräkning av tre saker. Det finns en anledning till att det finns i sagor,
det låter jättebra!
• Allitteration – orden i ett kort budskap börjar på samma bokstav eller stavelse,
”Sakta samlades sylvassa saker i sinnet” – här även tretal).
• Antites - motsats: svart-vitt, rik-fattig, hög-låg. Den ljusa gatan mot den
nattsvarta himlen.
• Retoriska frågor - (i stället för att göra ett påstående ställer man en fråga med
ett givet svar: ”Vill du bli lyckligare?”)
• Anafor (före) eller Epifor (efter) – Börja eller sluta meningar med samma uttryck.
Tänk ”I have a dream…”
• Liknelse – Istället för bara adjektiv/adverb kan du säga ”mitt hjärta värkte som
en ond tand” eller ”jag stirrade som en skrämd katt” eller ”grön som en
sommaräng”.


PRESENTATION – Gör en snygg Power Point eller Google Presentation att ha bakom dig.
• Tänk på att inte ha för mycket text. Helst inga explosioner eller liknande som tar
bort fokus från dig.
• Lägg in snygga foton.
• Akta dig så att du inte måste stå och byta bild varje sekund. Det räcker med få
slides.


STÖDORD – Gör stödord så att du slipper läsa innantill. Stödord kan vara bilder eller lite text.
• Du kan skriva ned dem på kort som du kan släppa på golvet vartefter de är
färdiga.
• Öva mycket med dina stödord.

Källa: www.talasomted.se

8c - Tala som TED steg 2

#talasomTED – Inledning

Första pusselbiten

Det här är den första delen på ditt tal. Viktigt att du presenterar dig för publiken. Och bjuder in publiken.
• Hälsa på publiken. Välj en hälsning som passar.
• Tala om vad du heter.
• Ta en kort paus och titta några i publiken i ögonen.
• Välj en Börja och säg den här.

Vad ÄR en Börja?

En Börja är något som gör att publiken blir intresserad av det du ska prata om. De blir
nyfikna på hur du ska ta dig fram till målet i slutet av ditt tal. En börja byggs såhär:
1. Ställ en fråga till publiken, gärna “Vet ni hur det känns…?”
2. …att (beskriv, att vara på en plats)?
3. …att (ta med en känsla)?
4. Om du vill kan du ta med något annat i frågan.
5. Om du vill; säg “Det vet jag!”

Den här delen av talet ska vara ca. 60 sekunder lång. Tänk på att du INTE ska avslöja
kärnan i ditt tal ännu. Du ska se till att lyssnaren förstår vad det handlar om men
fortfarande undrar var det här ska sluta.

Skriv ner ditt tal och öva inför minst två kamrater. Din kamrat ska hjälpa dig att bli
grym på det här. Du får gärna öva och skriva om hur många gånger som helst

#talasomTED – Din historia

Andra pusselbiten

Nu ska vi gå upp för backen i tre etapper. Du ska berätta om tre saker som förstärker
förståelsen för ditt ämne. Tre saker, situationer, möten, platser osv. som snuddar vid
din känsla. Du är snar på toppen av ditt tal!

• Första etappen: ex. En gång när… Avsluta med att titta upp på publiken.
• Andra etappen: ex. När vi satt där så… Avsluta med att titta upp på publiken.
• Tredje etappen: ex. Och då…
• Avsluta med en ”cliffhanger”. Avsluta med att titta upp på publiken.

Vadå etapper?

Jo, det betyder samma som en del. Tänk dig att du ska gå upp för ett högt berg och
stanna två gånger på vägen. Först börjar du gå, sen stannar du en stund, fortsätter
gå och stannar en stund igen, och fortsätter sedan att gå den sista biten.
Be en kamrat lyssna på dig när du presenterar din andra pusselbit. Be hen om
feedback, både på innehållet och hur du presenterar ditt tal.

#talasomTED – Patos 

Tredje pusselbiten

Börja med att repetera ”Vet du hur det känns…” – meningarna som du avslutade
första pusselbiten med. Var noga med att säga exakt samma. Som en påminnelse.
Sedan ska du berätta hur det känns i tre steg. Det är nu du ska visa och väcka
känslor – du ska beröra – Patos.

• Inuti: Inne i mig känns det…
• I mötet med världen: Berätta hur det känns när du möter någon annan.
När jag träffar (dig/mamma/Lisa/farfar/en vän mm) känns det…
• Utifrån: Hur tror du din känsla uppfattas? Ser du rädd ut? Verkar du arg?
Uppfattas du som stolt? När jag möter alla, dig och dig och dig känns det…

Patos

Det är ett grekiskt ord som betyder väcker eller visar känslor. Patos är också ett
viktigt begrepp inom retoriken, som ett av tre sätt att övertyga, persuasio.
Be en kamrat lyssna på dig när du presenterar din tredje pusselbit. Be hen om
feedback, både på innehållet och hur du presenterar ditt tal.

#talasomTED – Punch line 

Fjärde pusselbiten

Nu är det dags att avsluta. Du vill säga något som får de som lyssnar att minnas talet
– dessutom vill du säga det väldigt kort. Helst ska det vara snyggt också. Den sista
meningen du säger kallas för din ”Punch Line”. Tänk dig att det ska vara som en smäll
på truten, en elchock eller ett skott i mål från halva planen. Slutklämmen, helt enkelt.
Efter slutklämmen säger du tack, väntar in applåder och går av scen.

Det finns flera olika strategier för att skriva en punch line. Här kommer några:
Strategi – Svaret på frågan
• För dig som undrar hur det känns… (svara på frågan från pusselbit 1)
• Om du känner som jag… (svara på frågan från pusselbit 1)
• Du som har varit i samma situation vet att… (svara på frågan från pusselbit 1)
Strategi – Citatet
• Avsluta med ett citat från en känd person som passar till det du vill säga.
Du kan citera vem du vill; mamma, pappa, författare, kändis… tala bara om
vem du citerar.
• Det finns massor med kloka citat på klokacitat.se eller på ordsprak.se
• Säg ungefär ”jag vill avsluta med att citera” eller ”Eller som …… sa:”.
Strategi – Jag är…
• Säg ditt namn och…
• …vad du är. ”Jag är en…”.
Strategi – Inspirationen
• Du vill nå de som beundrar dig eller vill vara/göra som du.
• Uppmana andra att fortsätta köra, kämpa, våga eller tänka.
• Säg åt dem att inte vänta…, inte tveka…, inte tjafsa…, inte strunta i…

Om det passar kan du lägga till: Det är så jag rullar, hejja mig, heja dig, så gör jag,
high 5 eller liknande ganska roliga avslut. Det passar inte att vara rolig i alla tal. Tänk
över noga om det passar för dig.

Läs upp och öva så mycket du bara kan. Du måste bli supersäker på ditt tal!

Källa: www.talasomted.se

8c - Tala som TED steg 1

#talasomTED – Att välja ämne

Nu ska vi börja sätta ihop våra tal och föreläsningar. Innan man kan skriva ihop ett bra

tal måste en sak vara klar; Vad ska du prata om?

Det går att prata om nästan vad som helst, men det finns en regel: Det måste vara din

upplevelse, din resa, din bild eller din uppfinning. Det måste handla om dina känslor,

dina idéer och ditt hjärta.

Tips på ämnen är:

• En plats jag har besökt.

• En resa jag har gjort.

• En målning jag producerat.

• En bok jag har skrivit.

• En person jag har träffat.

• En händelse jag har varit med om.

• Något som jag upplevt som de flesta andra inte har.

Efter att du valt ämne ska du göra en tankekarta i ditt anteckningsblock för att se om

det ”funkar”. Är ditt ämne rikt? Är det något som du har lätt att prata om?

Berätta om din idé eller ditt färdiga val för några kompisar. Då kan andra härma dig om din idé är bra. Var inte rädd för att härma eller bli härmad. Ingen kan ta dina upplevelser eller dina känslor exakt.

Gör en tankekarta där du fyller på så mycket information som möjligt. Din tankekarta ska vara färdig idag!

Källa: http://talasomted.se/gor-ert-egna-talasomted/

8c - Litteraturuppgift

Nu är det dags att avsluta litteraturhistorieavsnittet med stil!

Ditt arbete kring den bok du har läst ska innehålla tre delar:

1. Boken
1. Handling
2. Karaktärer
3. Miljö
4. Språk
5. Vändpunkter
6. Inledning
7. Avslutning
8. Budskap
9. Tema
10. Dina egna tankar och åsikter
2. Författaren
1. Född - död
2. Familj, som barn och vuxen
3. Karriär
4. Andra verk
3. Författare - bok - epok
1. Kort om det typiska för epoken
2. Förklara vad med boken och författaren som gör att den passar in i och representerar epoken bra

Varje del bör vara ungefär en sida lång - hela ditt arbete bör vara från 2-4 sidor.

Använd dig av citat och exempel från boken för att illustrera och stödja dina tankar, både i del 1 och del 3.

Använd dig av minst två källor i del 2 och 3 - alla dina källor ska finnas redovisade sist i en källförteckning och den ligger utanför arbetets omfattning. Hur du skriver dina olika källor ser du här.

Aktuella kunskapskrav

Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsför­ståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärlds­frågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läs­förståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och om­världsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters inne­håll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrå­gor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.	Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.	Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resone­mang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbygg­da slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.	Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.	Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbind­ning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller ut­vecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters inne­håll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.	Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.	Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

7a - This is England

Instruktioner och kunskapskrav

7a - Vänskap - vad tycker ni?

Resultat

7a - Muntlig presentation

Kunskapskrav muntlig presentation

7a - Säg vad du tycker, då!

• Välj ett av påståendena här nedanför

• Skriv ett blogginlägg på din skolblogg där du förklarar varför du tycker som du gör

• Använd tre argument, med tillhörande exempel, som förklarar varför du tycker som du gör

• Avsluta med att sammanfatta vad du tycker på ett tydligt sätt

o Tjejer och killar hjälper till lika mycket hemma
o Killar fostras mer än tjejer till ledare
o Svenska killar har ofta dåligt rykte hos invandrartjejer
o Tjejer värderas mer efter utseende än killar gör
o Tjejer jämför sig ofta med andra
o Det är svårt för killar och tjejer att vara kompisar
o Skolan passar bättre för killar än för tjejer
o Killar ska raka sig under armarna
o Pojkar blir mer tekniska än flickor
o Det finns lika många manliga och kvinnliga förebilder i media
o Man ser ofta par av samma kön i reklam och filmer
o Det är lätt att vara öppen med sin sexuella läggning
o Heterosexuella pratar ofta om sin sexuella läggning
o I skolan förutsätts alla vara hetrosexuella
o Killar visar mer känslor än tjejer gör
o Killar och tjejer har olika sorters vänskap
o Män passar för att jobba med små barn
o Kvinnor är bättre på att stödja varandra än vad män är
o Flickor är bättre än pojkar på fotboll
o Pojkar är bättre än flickor på matematik
o Det finns färger som är mera lämpade för flickor
o Män och kvinnor beter sig olika på grund av sina gener
o Det är lättare för kvinnor att ha en kvinnlig chef
o Pojkar är mer tekniska än flickor
o Män har mycket att lära av kvinnor
o Kvinnor har mycket att lära av män
o Kvinnor och män är jämställda idag.
o Både kvinnor och män har att vinna på jämställdhet.
o Att kvinnor som grupp har lägre lön än män beror på kön.
o Att kvinnor får lägre lön än män för samma jobb beror på att de arbetar mindre eftersom kvinnor är svagare än män.
o Många kvinnor/män säger ja fast de menar nej.
o Kvinnor snackar mer skit än män.
o Kvinnor och män är i grunden lika.
o Kvinnomisshandel är typiskt för invandrare och alkoholister.
o Det är lika vanligt att kvinnor misshandlar och våldtar män.
o Män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp.

Källa: http://www.metodbanken.se/2012/06/27/pastaenden-till-varderingsovningar/

7a - Skrivregler

Ord som SKA finnas med i ditt blogginlägg om skrivregler:

Styckeindelning

Indrag

Blankrad

Skiljetecken

Punkt

Frågetecken

Utropstecken

Kommatecken

Kolon

Semikolon

Citattecken

Tankstreck

Stor bokstav

Liten bokstav

Anföring

Indirekt anföring

Direkt anföring

Du ska också ha med en bild som på något sätt hör ihop med det du har skrivit!
Använd gärna bilder från Creative Commons!

8c - Ordklasser

Ordklassjeopardy

8c - Litteraturhistoria

Emmas stödord till Antiken

Emmas stödord till Medeltiden

Emmas stödord till Renässansen

Emmas stödord till Upplysningen

Emmas stödord till Romantiken

7a - Informerande tal

7a - Läsning

Förföljaren och Tusen gånger starkare

Under hösten arbetade ni på resurstiden med att skriva läslogg; det var träning inför det arbete ni nu ska göra! Vi kommer att arbeta med läsning och att skriva läslogg fram till sportlovet. En läslogg är en text där du fundera och tänker högt, i text, kring det du har läst.Gemensamt för alla loggar är att du ska reflektera över och diskutera vad du läst. Du kanske känner igen dig i en situation i boken, eller så blir du arg och upprörd över en händelse. Skriv ner det och ge exempel med citat. Du får en speciell uppgift till varje fjärdedel att skriva om.

Du kommer att få arbeta med att skriva din läslogg på torsdagslektionen, alltså inte hemma. Din läxa under den här perioden är att läsa en fjärdedel av boken till varje torsdag. Utnyttja gärna läslusttiden till att läsa!

Första loggen lämnas in v. 3

Andra loggen lämnas in v. 4

Tredje loggen lämnas in v. 5

Fjärde loggen lämnas in v. 6

Omdömet lämnas in v. 7

                  

Läsloggsinstruktion

Medan du läser ska du skriva fyra läsloggar och ett avslutande omdöme. Skriv datum varje gång du skriver. Varje logg och även omdömet ska vara på ca 150 ord. Instruktionen till första loggen nedan innehåller ca 130 ord, så det är inte så långt. Du ska skriva på din dator, Times New Roman 12 pt, och dela ditt dokument med mig på Google, emman651@gmail.com. När du skriver tänk på att du alltid skriver författarens namn med antingen både för- och efternamn, bara efternamn eller som "författaren".

Första loggen: Läst minst 1/4 av boken (ca 150 ord)

Du ska först skriva om något som kallas exposition. Expositionen är ett finare ord för början, det vill säga hur författaren inleder sin roman. Meningen med expositionen är att läsaren ska fastna för boken, att vilja läsa vidare. Titeln är ett sätt att fånga läsare. Vad heter din bok? Är det en bra titel? Titta på de första meningarna. Vad står det? Vilket intryck får du av meningarna? Får du några föraningar? De första kapitlen är också viktiga. Här kan man få bakgrund till vad som boken ska handla om, en person kan förklara varför han eller hon väljer att berätta om detta. Läs noga och skriv sen om det som står i expositionen, inledningen, samt dina egna reflektioner.   

                 

Andra loggen(ca 150 ord): Läst minst 2/4 av boken

I denna logg ska du skriva speciellt om karaktärerna, personerna, i boken. Du kan vara både huvud- och bikaraktärer, vem som helst som du tycker är intressant. Huvudpersonen är naturligtvis intressant att skriva om eftersom han eller hon är central för bokens handling, men det kan också dyka upp andra personer som du hellre skriver om. Du kan skriva om en, två eller tre personer, men inte fler, då blir det så kort om varje. Skriv om hur personerna presenteras, hur du uppfattar dem, vad du tycker om dem, deras relationer till andra och hur de beter sig. Skriv om personerna i boken och dina reflektioner, tankar, om dem.

Tredje loggen: Läst minst 3/4 av boken (ca 150 ord)

Skriv nu om miljöbeskrivningen. Kom ihåg att det inte bara är hur saker ser ut som är viktiga för miljön, utan det är också ljud, lukt, känsla och smak som är viktiga. Leta efter alla tecken på miljöbeskrivning och skriv om du tycker att det är bra, för mycket eller för lite. Kan du se platserna framför dig när du läser? I så fall har författaren gjort ett bra jobb. Kan du inte se platserna, men tycker inte att det spelar så stor roll? Beskriv alltså miljöerna och dina reflektioner till dem.

Fjärde loggen: Läst ut boken (ca 150 ord)

Loggen ska nu handla om slutet, upplösningen. Det är då problemet löses. Tycker du att det är vettigt gjort? Har frågorna fått svar? Levde de lyckliga i alla sina dagar? Skriv om bokens upplösning/slut och dina reflektioner om dem.

Omdöme: (250-400 ord)

I omdömet ska du beskriva bokens budskap och annat viktigt du inte redan skrivit om:

Obligatoriska

a. Vad kan du lära dig av bokens innehåll? Vad var bra med innehållet i boken?

b. Varför tror du författaren har skrivit den här boken? Vilket är bokens budskap?

c. I vilken tid utspelas boken och hur märker man det?

Välj en till tre av dessa:

e. Hur var boken att läsa?

f. Vilken typ av bok var det?

g. Vad tyckte du om i boken? Vad var bra? Var det något du inte tyckte om?

h. Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt?

i. Beskriv en scen ur boken du särskilt kommer ihåg i boken och dina tankar om den.

j. Skriv ett citat ur boken du särskilt kommer ihåg och dina tankar om den.

k. Påminner boken eller personerna i boken om något annat du läst eller sett?

l. Jämför den här boken med andra böcker du läst eller läst utdrag ur.

m. Vad kan du känna igen dig i? Har du upplevt eller gjort något liknande?

Ha en trevlig lässtund!